Gudtjänsten igår.

Igår kväll skulle vi som sagt börja vår tour i Helgakyrkan. Det gick lite so and so. När vi kom dit så visade det sej att mässan var inställd. Utanför entrén satt dock tre glada människor som hade bestämt sej för att ha en egen andakt direkt på kullerstenen. Ylva och hennes vän Kerstin tyckte att detta lät som något bra och satte sej ner. Jag och Jonatan (utan H, sorry) var lite mer skeptiska men satte oss till slut också ner. Sen sjöng vi psalmer, läste en text av Paulus som tydligen hörde till denna del av kyrkoåret, och bad tillsammans. Det var lite mysigt, extremt kallt och obekvämt, och ganska pinsamt rent allmänt. Det blir extra pinsamt för mej när jag inte kan några psalmer heller, jag har ju ingen vana av att gå i kyrkan.

När vi så hade suttit där i trekvart och skakade av köld, så var äntligen andakten slut. "Nu blir det fika i huset på bakgården", säger ledartjejen glatt. De hade alltså tillgång till en lokal! Och ändå hade vi suttit ute i kylan! Jag förträngde min irritation och gick med in. Där fick vi varmt te, soppa, smörgås, choklad och frukt. Jättegott. Sen fick vi lyssna på ett föredrag av en viss Martin som hade varit på en anti-våldsturné i USA.

Det var mycket kul att se Jonatans reaktioner. Ylva trivdes ju som fisken i vattnet, men Jonatan ryckte som smått till med jämna mellanrum, och man såg att han inte alls höll med i det mesta som sades. Men han tryckte undan sina känslor (i ren respekt skulle jag tro). Tror att detta besök, och de som skall komma, kommer att få honom att omvärdera sin tro att alla kristna hör till samma religion och har mycket gemensamt, som han framförde det till Ylva i måndags. Efteråt när vi pratade om det var han helt förfärad över det som sagts. Jag tyckte bara det var jättekul ;)

Men ni ska vara stolta över mej. Jag både pratade och sjöng inför folk, nytt rekord. Jag hatar sådana där presentationsrundor, och lik förbankat ska alla envisas med att använda sej av dom. Och jag överlevde! :D

Kan ju också tillägga att jag har fått ett jättefint och sött brev från min kära gammelmormor. Hon är så underbart snäll och rar! ^_^ Dessutom har jag tro det eller ej, för första gången, fått ett 'riktigt' ärligt brev från min kusin Chris i USA. Det känns bra att han faktiskt skriver och dessutom frågar hur det är med mej, så att vi kan hålla kontakten. Vi kanske kan bli vänner trots allt :D