Ansgars

Somnade till slut fridfullt igår kväll efter att ha pratat en stund på telefon med Jocke. Vaknade tidigt imorse för att göra mej i ordning och gå till Sankt Ansgars, som är en högkyrklig kyrka med studenthem (där för övrigt Christoffer bor). Idag var det högmässa till minne av ängeln Michael. Det var mycket pompigt med rökelse och bön i stämmor och liknande katolska påfund (som jag egentligen inte alls stödjer, men visst är det en erfarenhet det också). Man känner sej dock lätt lite bortkommen vid såna tillfällen, jag kan ju som sagt inga sånger eller stämmor eller liknande.

Men så mitt under nattvarden (som jag faktiskt tog för första gången, hör och häpna) sa de att vi skulle sjunga några låtar ur en liten pärm (alltså inte psalmer). Mitt i detta stela traditionsbundna firande började vi alltså sjunga några av de sånger jag känner igen från min konfirmation i missionskyrkan. Bland annat min favoritsång lyckades de plocka ut bland nåt hundratal sånger. I den stunden kände jag verkligen att Gud ser oss alla, varenda en av oss, även om man kan känna sej liten, bortkommen och allmänt osynlig vid vissa tillfällen. Det gjorde mej otroligt glad :D

Sen åt vi kyrkofrukost, där vi träffade en läkarstudent och tidigare teolog. Han hade en väldigt bra humor och det var riktigt roligt att sitta där. Nu har jag precis kommit hem och ska plugga lite. Och betala räkningar >_< usch tycker inte om sånt.

Förlåt att den här bloggen har blivit så religiös för övrigt. Det är inte min mening, men alla jag umgås med gör nästan inget annat än att diskutera tro, så det blir lätt så...