Inner thoughts

Having an inner monologue with yourself about your future, hopes and dreams is exhausting. Especially if you don't even understand what you want out of life. Or tomorrow, or right now. Just saying...

Mute eller Gäster med gester hemma hos Sara och Rikard

Så har det till slut hänt. Jag har varit rädd för att det skulle bli så här i flera dagar nu. Och så blev det så till sist. Först blev Rikard av med rösten och nu även jag. Eller ja, vi kan ju prata om vi måste, men det gör så nedrans ont att vi båda helst låter bli. Ni kan ju tänka er själva hur det ser ut hemma hos oss just nu. Massor av charader och teckenspråk, det ser helt sjuk ut. Det känns som att leva hemma hos clowner eller döva eller nåt.

Sara: *pekar på sin kopp*
Rikard: *pekar på kannan med vatten och höjer frågande ögonbrynen*
Sara: *skakar på huvudet och pekar på en gammal tepåse*
Rikard: *ler och nickar*
Sara: *pekar på en påse med Vicks Honey Fresh*
Rikard: *plockar upp en tablett och håller handen över koppen, och ser väldigt förvirrad ut*
Sara: *skakar på huvudet och pekar på orden Honey*
Rikard: *nickar glatt*
...
Efter en hel del mer gestikulerande fick jag då till slut en kopp te med honung i. Frågan är varför jag inte bara gick och hämtade en kopp själv o_O

Matteuppgifter

Jag tänkte fråga alla er som gillar att rita om ni skulle vilja rita ihop några matteuppgifter till mig. Absolut inget måste men om nån har tid och har tråkigt så får ni gärna rita nåt. Jag hade tänkt mej exempelvis ett A4 med en stor bild man får färglägga genom att räkna ut uppgifterna i fälten. Olika svar betyder olika färger. Ni har säkert fyllt i såna själva när ni var små. Uppgifterna får inte vara för svåra och ska träna addition och subtraktion. Alltså den ena siffran är 0-5 och den andra är 0-9. Inga negativa tal :P
Man kan också göra uppgifter där barnen ska dra streck mellan olika siffror för att få fram en bild. Talen vid punkterna får gärna hoppa så att eleverna måste addera 2, 3, 5 eller 10 mellan varje.
Om ni vill rita nåt så blir jag väldigt glad. Det är alltid brist på bra och roliga extrauppgifter.

Lugn helg

Åh vad skönt det är med helg. Tidigare när jag pluggade som vanligt var det oftast inte så stor skillnad mellan helgen och resten av veckan, men nu är det verkligen det. I veckan när jag kommer hem från min praktik är jag så trött att jag knappt orkar göra något. Men på helgen, då har man faktiskt tid att göra sånt man vill. Och det brukar oftast betyda sova och se på mysiga filmer... Idag ska jag dock göra mer. Jag ska planera inför lektionerna som jag ska hålla på måndag och tisdag. Vi håller på med kristendomen sådär nu inför jul, så det ska faktiskt bli riktigt kul. Det är så roligt med en hög ungar som sitter framför en och tycker att allt man säger är helt fantastiskt. Nu kanske inte alla lektioner ser ut så, men vissa gör faktiskt det. Så vad kan man säga som sammanfattning. Min praktik är jättekul, men otroligt tröttsam. Och idag känns som en bra dag :D

Please help me feed my new pretty fishies! XD

I en liten, liten stuga

Jag skrev idag en text för skolan och tänkte att jag lika gärna kunde publicera den här. Why not liksom. So here it goes:

I en liten, liten stuga…
Jag ska berätta om det mest impulsiva jag gjort i hela mitt liv. Men för att ni ska förstå måste jag börja från början. Det hela började med att jag i nian hade en brinnande lust att lämna min hemstad och mitt tidigare liv bakom mig. Så när jag såg chansen att gå gymnasiet i en större stad 8 mil hemifrån så tog jag den. Till en början pendlade jag, men med tågtider som inte passade med schemat ledde det till timmar av väntetid, tidiga morgonar och långa dagar. Det ledde också till att en hel del läxor som jag skulle ha gjort på tåget aldrig blev gjorda eftersom jag sov istället och att min miniräknare aldrig fungerade eftersom jag använde upp batterierna i min mp3-spelare.

Jag bestämde mig alltså till slut för att flytta hemifrån och veckopendla istället. Först skulle jag bo med två vänner, men de kom inte så bra överens och till slut gick vi skilda vägar. Den ena av dessa flyttade istället in i ett rum i en större lägenhet i ett gammalt skolhus, som hyrdes ut av en flummig och mustaschprydd musiker och hans familj. Varför är detta viktigt? Det ska jag komma till om en liten stund.

Först ska jag säga att jag vid det här laget redan hade hunnit få en hel del vänner i min nya skola, faktiskt fler vänner än jag haft i hela mitt liv. En av mina bästa vänner hette Da-Ryun. Hon var adopterad från Korea och hur smart som helst. Även hon hade flyttat hemifrån, fast från en annan ort i norra Värmland. Och hon hade flera vänner som hade åkt med, men som gick på andra gymnasieskolor i stan. En av hennes vänner hette Jocke och gick en linje för programmering. Han bodde i närheten av sin skola i en etta som var så trång att han fick diska i handfatet i badrummet. En dag kom han och hälsade på Da-Ryun på vår skola, när vi alla satt i vårt grupprum och pluggade till ett prov i historia. Han började prata med oss och trivdes så bra att han kom tillbaka nästa vecka också. Han började också prata med mig på MSN och när han sen blev kär i en tjej i vår klass blev det vårt gemensamma mål att få henne intresserad, med kärleksbrev, dikter och allt vad det innebar. Jag hade träffat Jocke tre eller fyra gånger i grupp och haft två långa samtal med honom på telefon när följande inträffade.

Min vän som bodde hos den mustaschprydde musikern fick höra att han hade en liten stuga på gården som han ville hyra ut. Detta var självklart goda nyheter för mig som fortfarande sökte efter någonstans att bo. Men stugan hade två rum och en hyra på 3000 kronor i månaden som var alldeles för dyr för mig att betala ensam med mitt inackorderingsbidrag på 1400 kronor. Alltså behövde jag hitta någon att bo med, men alla mina vänner hade ju redan lägenheter eller bodde fortfarande hemma. Vad skulle jag göra?

Det var då jag kom att tänka på killen med den trånga ettan. Skulle han kunna tänka sig att flytta till något större? Jag ringde helt enkelt upp honom och frågade, och han sa ja. Efter att ha pratat med musikern och sett på stugan var allt uppgjort. På en vecka hade jag alltså lyckats skriva kontrakt på att bo i en liten stuga med en kille jag knappt kände. Så började då den lyckliga men ack så fattiga tiden i den lilla stugan på Sommarro. Den varade i två hela år och från den tiden har jag med mig minnen för livet.

Drömmar

Ibland kan drömmar verkligen skrämma skiten ur en. Och då pratar jag inte om mardrömmar. Visst mardrömmar är läskiga och kan göra det svårt att somna om och så. Men när väl dagen kommer, när man vaknar på riktigt, då försvinner allt det där hemska. De riktigt läskiga drömmarna är de bra drömmarna som man blir lycklig av. För de stannar, de stannar hela dagen och ibland ännu längre. De gör intryck på en.

Ofta är det man drömmer ganska absurt. Det behöver inte nödvändigtvis vara surrealistiskt men det är inte heller något som skulle hända i det verkliga livet. Ändå gör det en glad. Varför blir man glad? Skulle man bli glad om det hände på riktigt också, eller är det bara drömmens logik som säger att man borde vara glad? Kanske är det absurt att fortsätta att tänka på en dröm efter att man har vaknat. Kanske har det ingen betydelse alls, kanske blir man bara mer förvirrad. Men jag kan inte låta bli. För ibland blir man riktigt skrämd av vad man tycker är bra. Ibland inser man att man kanske inte känner sig själv så bra som man trodde. Att man kanske inte kan lita på sig själv trots allt.