Tuesday, 27 November 2007
Revelation
Okej det kanske inte var så häftigt som det lät. Men jag var bara tvungen att skriva upp det här. Efter en trevlig men iskall dag, med lunch på Uplands med Eva och sen tre effektiva timmars plugg på teologen, skulle jag dra mej hemmåt. Men kylan höll på att ta kål på mej och Helga lyste hemtrevligt. Så jag stannade till där en stund. Gick fram dit prästen brukar stå och vände mej mot de tomma bänkarna. Försökte tänka mej in i situationen som präst. Började fundera på om jag verkligen kunde klara av det här medan jag strosade omkring i kyrkan. Så kom jag på att jag aldrig hade tittat närmare på den högra delen av kyrkan. Väl där fann jag en liten skål med skylten "Varsågod, ta ett bibelord." Jag tänkte att det kunde ju inte skada. Så jag tog en lapp, och vilket ord står på den om inte psaltaren 139:5 "Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand". Av alla ord i Bibeln det enda jag kan utantill. Det är nämligen det som tilldelades mej på min konfirmation och som jag inte då kunde identifiera mej med. Nu kan jag det! Och jag kände mej så lycklig. För i den stunden kände jag verkligen att Gud var med mej. Och att jag verkligen skulle klara att bli en präst/pastor. Jag har ju vetat hela tiden att det var det jag borde bli, men först nu förstod jag faktiskt att det är på allvar. Och att jag kommer att klara det, för jag är i Hans hand.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
13 comments:
Du missade att nämna att du kan klara det, simply on account of cute and awesome.
Men jo, det där var häftigt :)
Asch, cute and awesome, Gud, same shit different soul. Ska man bli präst måste man ha Gud med sig, tycker jag. Det vore ju lite löjligt att bli präst för att man är cute and awesome, liksom.
Det lyfter en verkligen, såna där mystiska händelser, som att dra samma bibelord. Jag tycker det är liksom då man känner att man har en *själ*, y'know, en spirituell sida som verkligen inte har något med intellektet att göra.
Tack Anton ^^, men jag tror att Da-Ryun har rätt här. En präst utan Gud är ganska pointless...
Pratade inte vi om det förut?
Jag har för mig det...
Anyway, det viktiga är ju inte vad prästen tror eller tycker, utan vad han överför till andra. En präst som inte tror på gud, men som ger hopp och tro till en hel församling och får alla att må bra är, from my point of view, en bra präst.
Om alla beslut kunde ha sådan tydliga tecken... Det var rätt häftigt det där faktiskt. ^^ Du kommer funka bra som präst.
/signed on Sara som bra präst.
Främst för att du har tron, men också för att du accepterar annat, och är en sympatisk människa.
Förlåt att jag lägger mig i diskussionen nu, men jag tror starkt på att tro på gud om man är präst. Du kommer nog inte att kunna överföra glädje, kärlek, tro etc om du inte tror på det själv... Varför ens vilja bli präst om man inte tror på gud, om jag inte har missuppfattat det (och jag tror inte det) så är väl det hela poängen med religion? Men jag tror att du blir en bra präst Sara!! :)
En präst utan gud är som en hund utan svans?
Jag tycker vi gjort klart för oss att sara både är en hund med svans och en präst med tro :D Kom igen, bara det att förståelse för människor är en ytterligare kvalitet för att bli en bra präst :)
Ojojoj vilken smickrande diskussion det här blev XD Tack allihopa.
Jag håller med Anton till viss del. Rent hypotetiskt behöver ju inte en präst vara troende om han/hon gör jobbet lika bra ändå. Men i praktiken tror jag som Erika säger att det är svårt. Dessutom utgår ju det där från församlingens bästa och inte prästen själv. Och hur tillfredställande kan det vara att jobba som präst om man inte tror? What's the point?
Jag tror nog allt att det kan vara mycket tillfredsställande att se skillnaden man kan göra i andra människors liv, att ge en hel grupp medmänniskor hopp och tro och lycka. Det tycker jag borde vara reward nog.
Mitt huvudargument här är att motiveringen till Varför man är präst blir olika om man inte tror, gentemot en präst som gör det. More or less.
Jo fast skulle du vilja bli präst? Om inte varför? Jag tror att de flesta skulle känna att de kanske hjälper folk, men bara genom att lura i dem falsk trygghet. Så tror jag att jag skulle känna i alla fall. Jag vet att jag skulle känna så för att jobba i nån annan religion.
Point.
Post a Comment